Jag har alltid varit det man brukar kalla en “högpresterare.” Och på många sätt är jag det fortfarande. Men idag kliver jag in i mitt arbete på ett helt annat sätt. Det handlar inte längre om mig – det handlar om själva jobbet. Och paradoxalt nog har både kapacitet och effektivitet ökat.

Jag har alltid engagerat mig och brytt mig om att göra ett bra jobb. Men tidigare brydde jag mig mer om hur jag uppfattades när jag gjorde mitt jobb - vad andra tänkte om mig. Och det tar mycket energi.

Jag försökte många olika sätt att bli ”bättre” - metoder, modeller och olika perspektiv. Men inget förändrade den där grundkänslan av inre tryck och den ständiga, ansträngande självvakande.

Förändringen kom först när det blev tydligt var den inre pressen egentligen kom ifrån. Inte från jobbet och inte från kraven - utan från en ständig, ofta omedveten känsla av att jag själv stod på spel, som om hela jag på något sätt behövde bli godkänd. Att jag behövde vara rätt, göra rätt, uppfattas rätt, men vad "rätt" var...var oklart. 

När det blev synligt började något släppa. Och det som jag länge trodde var mitt personliga problem visade sig vara något de flesta bär på - ofta utan att ens ifrågasätta det.

I dag arbetar jag med team och ledare för att synliggöra vad som formar hur vi leder, samarbetar och relaterar – bortom roller, strategier och prestation. Det här är ingen metod. Och det är inget nytt, men det är förbisedd. Det är något djupt mänskligt, som alltid har funnits där – men som hamnar i bakgrunden när vi börjar tro att vi måste bli någon annan för att duga. Det förändrar ofta hur ledarskap upplevs och bärs.

Jag är certifierad coach (PCC, ICF) och har arbetat med ledarskap, självinsikt och teamutveckling i över tio år, i Sverige och internationellt. Men det som gör verklig skillnad är inte mina meriter - utan att jag vet hur det är att ha provat allt - och ändå känna att något saknas.

I dag är min roll enkel: att hålla ett stabilt och öppet ‘space’ för den som vill, där det gamla kan få falla bort och något nytt kan ta form - i det som redan pågår mellan oss.

Varma hälsningar,
Suzanne